”Bröder, om någon av er har ett ord av tröst och förmaning till folket, så säg det."

Ur Apg 13:15

Tröst och förmaning är ett bra recept. Att först få sätta ord på det som gör ont och sedan få tröst ‒ det gör gott. Det kan komma genom en medmänniska eller direkt från Gud. Sedan behövs ofta förmaning för att komma vidare; ju mer specifikt in i situationen, desto bättre. Rätt ord ger nytt hopp och ny kraft. Gud sänder sådana ord via ”bröder” eller direkt.

Nyligen blev jag besviken på någon. Först senare insåg jag att jag inte hade talat med Gud om det. Tiden fanns, ändå valde jag att slicka mina sår i ensamhet. Det leder sällan till lindring, oftare till bitterhet.

Tröst och förmaning ‒ ett bra recept. Vi får be om att få det och ge det vid rätt tillfällen.

Gud, förlåt att jag inte kom till dig direkt. Nästa gång vill jag inte vänta, utan vända mig till dig så snart något gör mig ledsen eller besviken. Hjälp mig att höra din röst när någon behöver tröst och förmaning.